| Sökord | exponerinsvärdering, yrkeshygieniska mätmetoder,biomonitorering, jämviktskemi, ytkemi, fastfaskemi, kemiska hälsorisker, exposure assessments, biomonitoring, equilibrium chemistry, surface chemistry, solid state chemistry, chemical health risks |
| from juni 2007 på arbets- och miljömedicin
Sedan hösten 2007 pågår ett projekt med syfte att undersöka effekter på human tandemalj (hydroxyapatit) vid exponering för yttre agens. Projektet är av tvärvetenskaplig karaktär där emaljens ytkemiska och morfologiska förändringar studeras spektroskopiskt (XPS, FTIR), och mikroskopiskt (SEM). Projektet har bl.a. givit ökad förståelse för omsättningen av fosfatjoner och kalciumjoner i hydroxyapatit under sura och basiska förhållanden.Projektet är ett samarbete med odontologiska institutionen vid Göteborgs Universitet, avdelningen för oorganisk miljökemi vid Chalmers, samt kemiska institutionen vid Umeå Universitet.
Jag deltar även i en epidemiologisk studie av cancerincidens bland mjukpappersarbetare. Mitt bidrag i denna studie är exponeringsmätningar i fält, exponeringsutvärderingar samt utarbetande av exponeringsmatriser i syfte att hitta samband mellan cancerförekomst och exponering för pappersdamm.
Min forskning har främst varit inriktad på speciationsstudier av olika
polyoxo-/peroxometallater i vattenlösning. Huvudsyftet har varit att
karakterisera olika peroxomolybdatföreningar, som visat sig ha katalytiska
egenskaper vid klorfri blekning av sulfatmassa. För jämviktsstudierna har
använts experimentella data från potentiometriska mätningar samt från
kvantitativ 17O, 31P och 95Mo NMR. Jämviktsberäkningar har utförts mha
datorprogrammet LAKE medan modelleringar av färdiga jämviktssystem har
utförts med datorprogrammet SOLGASWATER. Vissa av de
peroxomolybdatföreningar som påvisats med potentiometri och NMR har också
studerats med FTIR-spektroskopi.
En del av forskningen har även innefattat studier av dynamiska förlopp i
några av jämviktssystemen. Med hjälp av dynamisk 17O och 31P NMR har
hastighetskonstanter för 17O och 31P utbyten mellan olika förening
bestämts.
För att kunna bestämma strukturer i lösning för några av
peroxomolybdatföreningar har synkrotron baserad EXAFS (extended x-ray
adsorption fine structure) spektroskopi utnyttjats.
En mindre del av forskningen har också berört reduktionspotentialer hos
några av ovanstående föreningar. Syftet har varit att försöka koppla
reduktionspotentialen till föreningens oxiderande förmåga. Här har cyklisk
voltammetri utnyttjats.
I samband med analys av ytan av olika typer av blekt pappersmassa, har XPS
(eller ESCA electron spectroscopy for chemical analysis) utnyttjats.
Resultatet i korthet visar att strukturer med två peroxogrupper per
molybdatjon (diperoxomolybdater) är reaktiva i delignifieringen.
Reaktiviteten beror troligtvis på diperoxomolybdaternas förmåga att
oxidera konjugerade C=C bindningar i sidokedjorna på vissa
ligninföreningar.
Avhandlingen ”Characterization of Aqueous Peroxomolybdates with Catalytic
applicability” kan laddas ner från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-45
Jag har även forskat kring kemiska effekter av termisk behandling av
kvicksilverförorenad jord, där bla XRD (X-ray diffraction), XPS, AAS,
ESEM (Environmental Scanning Electron Microscopy) samt en metod baserad på
GC-ICP-MS har använts.
De analyser som utfördes i denna studie visade på två förekomstformer av
kvicksilver i den undersökta jorden; dels en lättflyktig fas, som
sannolikt huvudsakligen består av Hg0, dels en svårflyktig fas som
troligtvis består av en eller flera oorganiska kvicksilverföreningar. Det
faktum att svavel i huvudsak fanns koncentrerat i just kvicksilverhaltiga
partiklar samt att svavlet inte tycks avgå vid uppvärmning indikerar
närvaro av HgSO4(s). Tyvärr gick det inte utifrån denna studie fastställa
huruvida kvicksilver binder till syre eller svavel, i.e. Hg-O, Hg-OSO3,
Hg-S. Däremot är det inte troligt att varken HgCl2(s) eller HgCl(s) fanns
i några större mängder, eftersom endast mycket små mängder klor hittades i
de kvicksilverhaltiga partiklarna.
Den effekt uppvärmningstiden har på avgången av kvicksilver från jorden
tyder på att diffusionsmekanismer styr avgången. Denna effekt skulle kunna
uppstå om en icke flyktig fas, exempelvis HgSO4(s) eller HgO(s), omgav en
lättflyktig fas i en partikel. |